Utmattning ~ är det verkligen arbetets fel?

Här sitter jag i tystnaden på skogen, snöflingorna dalar lite stillsamt ner från skyn. Jag längtar till de stora tjocka flingorna kommer, det är en ljuvlig känsla som väcks i mitt inre då.

Igår lyssnade jag till intervjun med Paolo Roberto i Framgångspodden, du kan lyssna på avsnittet här om du vill.

Något jag fascineras av är hans driv och beslutsamhet, han driver många företag och har flera järn i elden och folk säger att han ska vara försiktig så han inte bränner ut sig.

Då säger han något intressant, i stil med det är bara jagsvaga som blir utbrända.

Det där har fastat i mig. När jag rasade i svår utmattning julen 2016 så sa många att jag hade jobbat för mycket. Jag drev företag inom barnomsorgen, aktiv i bystugeföreningen, brann för hälsa och jobbade med hälsoprodukter på sidan av, ensamstående mamma, en liten stuga och några djur att ta hand om.

Men jag hade kul, jag älskade mitt jobb, men jag var slut på energi ~ var det jobbets ”fel”?

Är det verkligen så att våra arbeten idag gör oss sjuka?

Vad tror du, har du tankar om det?

Är du själv utmattad eller varit och har egna erfarenheter?

Jag har funderat så mycket på den här frågan, även innan jag lyssnade till Paolo. Men hans ord fick verkligen det jag filurat på bekräftat.

Jag har en teori som jag tänkte dela med mig av i nästa inlägg. Så håll utkik ❤️

Nu vandrar vi vidare i dagen och önskar dig en fridfull dag!

Carina

Författare: Carina Wallberg

Jag som skriver heter Carina och bloggar om livet; stress, utmattning, medberoende och allt som berör mitt inre och skapar ett intresse. Jag rasade julen 2016 i svår utmattning och där började min resa inåt på riktigt. Jag började vända upp och ner, ut och in på hela mitt väsen för att förstå varför jag hade rasat i utmattningen. Jag var helt övertygad om att mitt förtagande inom barnomsorgen inte var orsaken till raset, som många påstod. Jag började titta djupare inom mig ~ kunde svaren ligga i barndomen? Där psykisk och fysisk misshandel förekom och en missbrukande förälder, en uppväxt i dysfunktion. Hur viktigt är det att bearbeta det man gått igenom, eller kan man bara lägga locket på och springa vidare i livet? Frågar du mig så är jag helt övertygad om att all trauma behöver förlösas med någon typ av bearbetning. Vad som passar det måste varje individ känna sig för på egen hand. I mitt fall har jag tagit hjälp av KBT, MediYoga, självhjälpsgrupper, sorgbearbetning och goda vänner. Jag reser fortfarande i mitt inre och jag tror man reser så länge man lever. Jag delar min resa, mina tankar med dig, blandat med både sorg och glädje. Jag delar också med mig av livet tillsammans med mina tre fantastiska fyrbenta vänner, två av dem har jag adopterat från Rumänien där de levt ett hårt liv på kalla gator ~ trogna vänner för livet. Jag lever och bor i ett litet torp på skogen i Dalarna. Ensamstående mamma till en underbar dotter, på torpet finns förutom hundarna, tre katter, en kanin, två getter och ett gäng höns. Jag gillar närheten till naturen, det äkta och omtänksamma i människan. Om jag vill ha en förändring i livet så behöver jag själv vara den förändringen. Ljus & värme Carina

En tanke på “Utmattning ~ är det verkligen arbetets fel?”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: