Fånge eller pionjär?

“Varje gång du är frestad att reagera på samma gamla sätt, så fråga om du vill vara det förgångnas fånge eller framtidens pionjär.”
Deepak Chopra

Varje dag är en ny möjlighet att göra en förändring – om man vill och är i behov av det såklart.

Jag har nog svart bälte i att reagera med stort R, och tränar så in i bomben på att ta steget tillbaka och hämta hem mig själv i situationer tills jag kan se klart. Ibland går det superbra, men ibland går det käpprätt åt fanders och då blir det jobbigt, efteråt. Men det är också då som jag märker att det sker någon typ av skiftning inom mig.

Personligen har jag många gånger velat ha en förändring i mitt egna beteende men ibland har jag varit för rädd för att våga ta det där avgörande steget.

En sådan där ”enkel” grej som att sätta gränser, att låta bli att säga ja när man egentligen vill säga nej.

Eller en sådan sak som att skippa långa utdragna förklaringar till VARFÖR man inte kan, kort och gott, Tack men nej tack!

För mig var det ett enormt steg att våga börja sätta ett staket runt min egen person ~ jag tränar så det knakar fortfarande, av den enkla anledningen att jag inte vill vara min egna fånge i det förflutna då jag många gånger sa ja när hjärtat egentligen skrek nej.

Hur tänker du när du läser Deepak Chopras ord?

Med värme

Carina

Författare: Carina Wallberg

Jag som skriver heter Carina och bloggar om livet; stress, utmattning, medberoende och allt som berör mitt inre och skapar ett intresse. Jag rasade julen 2016 i svår utmattning och där började min resa inåt på riktigt. Jag började vända upp och ner, ut och in på hela mitt väsen för att förstå varför jag hade rasat i utmattningen. Jag var helt övertygad om att mitt förtagande inom barnomsorgen inte var orsaken till raset, som många påstod. Jag började titta djupare inom mig ~ kunde svaren ligga i barndomen? Där psykisk och fysisk misshandel förekom och en missbrukande förälder, en uppväxt i dysfunktion. Hur viktigt är det att bearbeta det man gått igenom, eller kan man bara lägga locket på och springa vidare i livet? Frågar du mig så är jag helt övertygad om att all trauma behöver förlösas med någon typ av bearbetning. Vad som passar det måste varje individ känna sig för på egen hand. I mitt fall har jag tagit hjälp av KBT, MediYoga, självhjälpsgrupper, sorgbearbetning och goda vänner. Jag reser fortfarande i mitt inre och jag tror man reser så länge man lever. Jag delar min resa, mina tankar med dig, blandat med både sorg och glädje. Jag delar också med mig av livet tillsammans med mina tre fantastiska fyrbenta vänner, två av dem har jag adopterat från Rumänien där de levt ett hårt liv på kalla gator ~ trogna vänner för livet. Jag lever och bor i ett litet torp på skogen i Dalarna. Ensamstående mamma till en underbar dotter, på torpet finns förutom hundarna, tre katter, en kanin, två getter och ett gäng höns. Jag gillar närheten till naturen, det äkta och omtänksamma i människan. Om jag vill ha en förändring i livet så behöver jag själv vara den förändringen. Ljus & värme Carina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: