Vacker nakenhet

D E T finns något vackert, något genuint fint med den nakna kvinnokroppen. En skörhet och styrka på en och samma gång.

Kroppar som bär historia.

Kroppar som tvingas stängas in och leva i skam.

Hur kan kroppar skämmas?

Något så genuint vackert som en kvinnokropp.

Förtryckande ord om H U R man borde se ut. Skammen för att inte passa in. Vad är det korrekta?

Vem har bestämt hur kvinnan ska se ut?

Är det inte meningen att kvinnan ska få äran att njuta av sin egen nakenhet i sin egen kropp.

Bada naken i sjön, känna vattnet mot den nakna huden – inget som stramas åt.

Frihet.

Soltorka naken på bryggan, känna solens strålar torka varje vattendroppe. Vindens fläkt vina över huden. Omsluten av – livet.

Det nakna äkta livet. Omfamna sig själv precis som man är. Utan pekpinnar om hur man borde se ut. Skammen över kroppen.

Alla har rätten av att känna friheten i sin kropp. Alla har rätten att få uppleva den skönhet som bor inom just av att känna livet porla.

Vad hindrar oss? Vem hindrar oss?

Samhället…

Någon närstående…

Vänner…

Ens partner…

eller kan det vara jag själv?

Jag minns första gången jag badade naken i en sjö. Det var jobbigt. Kände mig konstig till mods och skämdes över just min nakenhet, trots att jag var ensam.

Det borde vara det naturligaste av allt.

Nakenhet har aldrig varit naturligt för mig. Kvinnokroppen har uppfattats som objekt. Objekt för män. Behaga män. Se snygg ut för män. Anpassa för män.

Jag minns en mening från en gammal kärlek ’jag vet inte om jag skulle kunna vara tillsammans med dig om du blev tjock’. Dom orden satte sig på djupet. Jag gjorde allt för att inte gå upp i vikt. Började kontrollera maten. Ständig oro över att bli lämnad för att jag inte skulle duga.

Med mina ögon idag, så skulle jag ha lämnat så fort dessa ord uttalades. Men jag var inte så stark eller modig då. Jag var liten – i själen.

Idag 10 kg tyngre sedan jag rasade i min utmattning 2016, med några handtag fler kring midjan. Kan jag ändå konstatera att det är en ljuvlig känsla att få slänga mig naken i skogstjärnen och känna friheten och lyckan av att vara kvinna. Styrka.

Det finns dagar jag inte är nöjd med min kropp. Men jag tänker som så att det är ok. Jag vet att dessa dagar kommer för alla. Ingen är helt nöjd. Alla bär på något.

Jag försöker fokusera på livets skönhet istället, än de där extra 10 kilona. Jag försöker känna livet, vinden, vattnet, solen och doften. Njuta. Det har väl alla sin fulla rätt att göra trots övervikt eller undervikt.

Men att göra sig till för att behaga en man. Det har jag för längesedan lagt på hyllan. Att behaga mig själv är fullkomligt lysande och tillräckligt vackert som livet i sig själv.

Vad känner du?

Kram från torpets lilla vrå

Carina

Ligger vaken om natten

Ligger vaken om natten. Hör regnets smattrande. Åskan rullar kraftfullt över himlavalvets djup.

Minns tillbaka alla stunder. Minns livet i repris. Det finns så mycket som smärtar, en djup sårbarhet på något vis.

Kanske finns du därute under himlens mörka sken, du som också ligger vaken minns tillbaks på det som var.

Ligger vaken om natten. Hör regnets smattrande. Åskan rullar kraftfullt över himlavalvets djup.

Minns tillbaka livets stunder, mycket glädje och skratt. Det smärtar till i bröstet, en djup sårbarhet på något vis.

Man kan undra hur det kom sig, vilka val man gjorde då. Mycket visdom har det fört med sig, liksom många sår.

Katten slickar sina sår, sträcker sig mot skyn. Tar dagen som den kommer, njuter lika fullt ut.

Jag tror man mycket kan lära av kattens attityd. Slicka alla såren, med kärlekens kraft. Tacksamt ta emot all läkning som sker, ta nya tag, sträcka sig mot himlen, känna kraften inom.

Ligger vaken om natten. Hör regnets smattrande. Åskan rullar kraftfullt över himlavalvets djup.

Drömmer om en framtid, en framtid i harmoni. Slut på alla bråken, all missunnsamhet. Våga drömma om en sanning inom själars vackra djup. Våga hoppas och tro på människans rena kraft. Det är dags att vakna upp, kliva ut i renhetens kraft, där hoppfullheten möter samman till en evighetsdans.

Ligger vaken om natten. Hör regnets smattrande. Åskan rullar kraftfullt över himlavalvets djup.

Minns tillbaka alla stunder. Minns livet i repris. Det finns så mycket som smärtar, en djup sårbarhet på något vis.

Kanske finns du därute under himlens mörka sken, du som också ligger vaken minns tillbaks på det som va.

Känn då kraften att du ensam inte är. Vi är fler som ligger vaken minns tillbaks på det som va.

Hör regnets smattrande, blixtrar som viner, åskan som slår. Det kallas nog livet ändå.

Från torpets lilla vrå

Homosexualitet

E N gång i tiden satt jag i ett djupt samtal med en person. Längesen nu, men jag minns känslan jag fick i kroppen.

Vi pratade homosexualitet.

Personen i fråga blev väldigt offensiv i sitt sätt att kommunicera. Jag minns att jag ryggade tillbaka av det hat som verkade pyra under ytan.
För den delen kunde jag inte låta bli att konfrontera med några frågor.

”Om du hade barn, låt säga att ditt barn kom hem och sa att hen blivit intresserad av någon av samma kön. Vad tror du att du skulle känna då?”
Svaret jag fick var att barnet inte längre skulle vara välkommen hem.

Jag är själv mamma idag. Jag kan inte för min värld förstå eller acceptera att en människa inte skulle ha rätten att få älska den människa som hen väljer att älska.
Mitt barn, min vän, min kommande vän, min granne, min kollega, eller vad det nu är – kommer alltid vara accepterad och älskad i mina ögon för att vara den person som hen är.

Vi har mycket kvar att jobba på för människans lika värde. Jag börjar med att rannsaka mig själv, det är där förändringen sker – i allt.

Vi är A L L A lika i grund och botten – rädslor, religoner, förutfattade meningar ställer till det väldigt mycket i onödan. 🏳️‍🌈❤️🧡💜💗🖤🤎💚💙💖💛🤍💕🏳️‍🌈

Regn & lata dagar

Jag vaknar innan solen gått upp, hör smattrandet från plåttaket. Ännu en dag med regn, så underbart rofyllt att höra ljudet av regndroppar dansa ner från skyn.

Hundarna ligger tätt intill min kropp, Max, en av mina tre katter skriker efter mat. Han har verkligen ingen respekt för sin matte som har sin lediga dag och tänkte få en skön sovmorgon. Istället ligger jag och hoppas tidigt en måndag morgon medan regnet öser ner, ”om jag låtsas sova så ger Max upp sitt hungriga vrålande”.

Men, icke sa Nicke. Den metoden lyckades inte. Det är bara att hasa sig upp, börja morgonen i en lugn skön lunk.

Britta & Blenda bräker när de hör mig öppna ytterdörren, nu vill de ut från vindskyddet och smaska morgonhö.

Själv gör jag kaffe, njuter av hembakat bröd och kurar upp i soffan (platsen vid köksbordet är sedan ett tag belägrat av gröna växtligheter😄).

Hundarna gör mig sällskap och två avsnitt av Maria Wern får starta denna sköna lediga dag.

Vad hittar du på när det regnar?

Regn & lata dagar, jag älskar det‼️

Tar en promenad med hundarna ner till skogstjärnen och kikar till bäverns lilla boning, beundransvärt bygge! Verkligen magnifikt jobb. Jag kan inte låta bli att fundera på hur en bäver tänker 💭

Bäverns sköna tillhåll

Våren, grönskan, tiden då allt växer och pånyttfödds💚 ett stort älsk på det! Brännässlorna poppar upp överallt på torpet, små späda vackra plantor. Men ett otyg när de blir större.

Tänkte torka en hel del till djuren för kommande vinter och såklart göra så många goda soppor som möjligt nu under våren.

Så idag blev det nässelsoppa till lunch – men jösses, hur gott var väl inte det! Med en klick krämig turkisk yoghurt vid serveringen blev som pricken över iet😋

Så god nässelsoppa

Recept Klicka här för den som vill ha 💚

Önskar dig en superskön dag.

Kram från torpets lilla vrå

Så mycket vackert!

J O B B helgen är till ända. Känslan av trötta ben gör sig påmind. Lite mer är 60 000 steg på tre dagar får mig att inse att ibland är det inte konstigt att jag blir lite trött, ändå får jag känslan av att jag rör mig så ”lite”😅

Regnet smattrade mot plåttaket runt 4.30 snåret i morse. Regnjackan var min följeslagare under hela förmiddagen. Sedan kom värmen, kortärmad uniform tack å tack🙏

Skönt att komma hem. Djuren som väntar, solen som sakta sjunker ner bakom furornas toppar. Grönskan är oslagbar. Njuter av årets första rabarberpaj 😋 HUR gott var inte det‼️

Har du hunnit få rabarber ännu?

Vilken ljuvlig tid vi har just nu💚
Fåglarnas kärleksdans, humlors surrande, fjärilars vackra färgpalett 🦋 Det finns så mycket fint så man nästan tappar hakan😍

Godkväll från torpets lilla plätt ❤️

Funderingar

D O M dagarna som uppenbarar sig varje dag. Kontakten med livet – dagarna.
Som nu en paus i skogspromenaden, bägge mina hankatter valde att följa med idag. Max sitter och putsar sin nyklippta sk päls, Nisse ligger i en rishög och kråmar sig i värmen av solens strålar. Selma sitter i mitt knä, Stella spanar ut över vyerna och såklart Sonya – hon söker alltid efter något underjordiskt 😂

Småfåglar kvittrar, himlen är oskyldigt blå. Humlan surrar. Alltså – livet 💙 så himmelskt vackert i sin enkelhet.

Funderingar mitt bland det vackra.

Hur kommer det sig att vi många gånger krånglar till det? Fastnar i småsaker? Fastnar mellan minutrarna, tid är pengar.
Tappar bort det enkla att njuta av. Glömmer bort vårt varande i allt jagande efter mer. Mer pengar, eller snyggare kroppar.
Pengar, fillers, botox allt för att jaga lyckan och tron på att det är just det som gör oss lyckliga?
Är det verkligen så?
Jag ställer frågan, utan dömande. Jag är nyfiket undvarande❤️gör det oss lyckligare?
Vad är lycka, egentligen⁉️
Jag minns när jag var liten så blev jag retad för mina stora läppar, min syster skämdes för hennes små läppar – för mig satte det spår. Jag fick ofta höra någon gliring när jag målade läpparna i en stark färg – vilket gjorde att jag slutade måla dem och försökte gömma läpparna. Hur fan gömmer man en kroppsdel som sitter mitt i ansiktet‼️

Jag har mina ”stora” läppar kvar – hur tusan kunde jag låta någon trycka ner mig där till att skämmas över en del av mig⁉️

Men är det kanske inte så, vi försöker passa in i något som vi ”tror” är det rätta för att duga istället för att se det vackra vi bär sådana som vi är?
Höja varandra istället för att prata ner varandra? Skippa avundsjukan som så listigt äter upp själar som äckliga fluglarver.

Nej, Ä G ditt liv – ditt varande på jorden – precis som du är❤️det är iaf det jag tränar på ❤️

Elaka troll

J A G sitter och tomglor på en stubbe på berget. Låter tankarna flyga fritt. Njuter av solen i min blick.
Känner värmen. Selma ligger i mitt knä. Sonya & Stella har hittat sina platser bland lingonriset.

Så kommer samma tankar om och om igen – pockar liksom på.

I över ett års tid har vi levt med denna pandemi. Idag, i skrivande stund är det värre än det någonsin varit i just Falun.

I ett års tid har vi begränsat oss i allt vad som heter livet. Många bryter samman. Vissa har tagit på sig rollen som elaka troll på nätet. Vissa har tagit på sig att vara elaka troll i tidningar och i verkliga livet.
Några har tagit på sig rollen att gnälla på ALLT! Finns INGENTING att göra i denna pandemi!

Är det verkligen så? Finns det verkligen INGENTING att göra? Är det så att det är fritt fram att klaga och gnälla på ALLT.
Skulle det möjligen kunna vara så att vi missat något på vägen?

Kan det vara så att vi missar möjligheten att upptäcka nytt. Kan det vara möjligt att det finns även bra saker att göra även i denna pandemi?

Finns det möjlighet att vara tacksam för det lilla?

Tusan, det är människor som kämpar ute i vår värld med både svält, krig, pandemi, misshandel, våldtäkter. Alla kämpar med något!
Fula troll som tror de får bete sig hur som helst. Män som förtrycker kvinnor och tror på fullaste allvar bara för att man är född som kvinna är det fritt fram att tafsa lite, snacka lite snusk och bete sig som ett rövhål!

Vi är ALLA ansvariga för vår egna tillfredsställelse. Är krogen stängd? Hitta på något annat, prova något nytt! Men bete dig!
Är dansen inställd! Dansa loss i köket, dra med polarna till skogen dansa loss! Våga vara påhittig.

Det är tufft att vara människa – men det blir tuffare om vi väljer att se problem och hinder överallt. Naturen är gratis! Ett vänligt ord är gratis och det SMITTAR!

Vad vill vi ska smitta vidare???
Ibland undrar jag på fullaste allvar hur det är ställt!
Men va tusan vet jag 🤷🏻‍♀️ lite isolering från folk och fä är rätt skönt ändå.

Tjillevippen 💜

Vad gör några dammtussar om 100 år?

Skön start på torsdagsmorgonen. Solen skiner sådär underbart vårskönt. Inspireras av olika Mangoliaträd i senaste Land tidningen. Slår upp en annan sida – J O men så att‼️ lite stökigt hemma är inte fy skam tydligen – fortsätter så ett tag till ❤️ lite lat och sund till och med, bara för att ha lite stökigt hemma. På köpet lite modig och spontan😉

Minns vid ett tillfälle ”någon” drog med sitt finger på min fönsterbräda, ”här var det minsann inte städat på ett tag”.

Vi Ä R alla olika, personligen lägger jag mycket tid på annat än att städa, lägga saker och ting i ordning. Ständigt gå med dammvippan är liksom inte min grej. Men jag har även märkt att det finns de som stör sig på det. Kommenterat och klagat.

Då funderar jag, vem är det som bor i min oreda? Jag undrar om det är de som klagar och gnäller eller kan det möjligen vara jag?

Och då kommer nästa fundering, har då inte jag rätten att bo och göra som jag vill så länge jag mår bra av det?

För hur ser det ut i livet E G E N T L I G E N? Hur många vill man förändra på för att det är så man ska göra, man ska passa in i det som är ”normalt”?

Vad är då, normalt?

Vad som är normalt för mig är kanske inte normalt för en annan.

Istället för att ständigt vilja förändra och klaga på alla andra – varför inte se till sig själv vad är det man själv vill eller behöver förändra på?

För i ärlighetens namn, vem bryr sig egentligen om några dammtussar om 100 år. Livet är nu – det är till för att njutas av, inspireras av, inte städas bort.

Bara en tanke som kom upp, bara sådär❤️🤷🏻‍♀️

S K I F T N I N G A R

V I L K E N dag! Vi svenskar älskar ju att prata väder! Vilken underbar dag att prata väder på! Vilka skiftningar!

Vaknade till gråväder. Gled vidare in i regnväder, för att snabbt kliva in i snöväder. S Å kom S O L E N och sken upp, den grå himlen förvandlades till en magisk himmel skiftandes i blått, grått, gult – ahhhh solljus.

Sen förvandlades himlen mörkgrå och hagelskuren kom som pingpongbollar små, för att vidare låta regnet ösa ner. Stora som tårar på barnakinden liten.

Ja helt enkelt ett mycket intressant samtalsämne för en helt vanlig svensk.

Moder Jord bjöd på sinnesstämning deluxe.

Vilket får mig att se liknelsen till mina egna stämningsskiftningar på en dag.

Idag har jag vandrat genom enorm glädje, som fick mig bli nyfiken på en annan människa. Någonstans under dagen blev jag överraskad, jag fick stanna upp och tänka efter hur en annan medmänniska tänkte. Omvärdera mitt eget tankesätt, för att våga tänka nytt.

Sen ramlade jag ner och blev lite ledsen, jag kände en sorg över hur livet blev i vissa hänseenden. För en stund kände jag mig nedstämd.

H J Ä L P sen trillade jag över både irritation och frustration, kände mig faktiskt riktigt förbannad över något som jag ser som en självklar sak att varje person bör veta. (I min värld.)

Sen blev jag rädd och kände mig dum över något jag sagt. Tänkte att det där behövde jag väl ändå inte säga. Blev lite skamsen, kröp liksom ihop som en liten hund som gjort fel. Men så knackade någon på axeln (min inre vägvisare) och vips på blev jag överraskat glad igen. Lekfullheten vaknade till liv inom loppet av en sekund. Kände livet inom mig. Tacksamheten över modet att våga möta rädslan inom mig själv.

Så jösses, sinnesstämningar på en dag är verkligen som ett sjudundrande aprilväder deluxe.

Blöt väg, torr väg. Blöt kind, torr kind. Hal väg, orolig själ. Blixter och dunder, ilska och vrede. Solsken, glädje. Sol och moln. Ja du fattar säkert vart jag är på väg i mina tankar?

Vi svenskar Ä L S K A R att prata väder. Det gör jag med – lite mer på djupet. ❤️

Kram Carina