Fridfullt

Vintern knackar på dörren känns det som. Kylan tränger in igenom torpets små väggar och golv. Det tar ett tag innan kylan ”sätter” sig. Värst är det så här i början av vinterperioden.

Värmepumpen klarar mycket. Men inte ända fram. Då är vedspisen i köket och kaminen i allrummet extra tacksamma att ha.🙏🔥

Lång arbetsdag i hemtjänsten är över för idag, det känns så där extra skönt att komma hem.

Veden är inburen, tändveden huggen. Hundarna utfodrade. Katterna ligger utspridda i alla hörn. Värmen sprider sig sakta i stugan.

Himlen är stjärnklar. Getterna bräker. Dags för kvällspromenaden med hundar och såklart får Britta och Blenda hänga på. 🐐🐐

Det är en fröjd att få vandra i mörkret. Blicka upp mot skyn och bara njuta av universum ✨💫⭐️

För vem vet vad som gömmer sig där?🕯👼💫🖤

Trevlig kväll önskar jag dig🤗

Där sitter hon

D Ä R sitter hon och spanar i djupet av skogens kant. Torpets vackra lilla Tussan 💜 Självständig och vacker, kärleksfull och öm. Reserverad mot främlingar, går hon sin egen lilla väg.
Söker närhet & kärlek på egna premisser. Inget påtvingat sker med framgång, klok liten tjej.

Hon fick ett liv på skogen, tillsammans med sin broder. Hann undan plågsamma döden som vanlig var på bondgårdar förr (nu?). Hennes trygghet är på torpet, stigen väljer hon själv. Min famn är öppen när hon känner sig behöva. Hon är vår vackra lilla tjej. 💜

Carina

Att vara någons någon

P U S S

Blenda en av mina älskade kelgetter 🥰

Ibland behöver det inte vara så invecklat mer än att förstå att alla behöver närhet.
Alla behöver någon som ser. Någon som bekräftar. Någon som finns där. I lugnet. I framgång. I motgång. Någon som bara finns. En varm blick. Ett lyssnande öra. En axel att luta sig mot.

Någon som får en individ att växa just av den enkla vetskapen av att denna någon alltid finns där.

Djur som människa behöver denna någon.

Jag är Blendas någon. I vått och torrt. ❤️

Kram från torpets lilla plätt ❤️

R Ä D D A D

D E vackraste 💙❤️ Sonya & Stella ❤️💙 Svårt att ta in att dessa fina själar har strövat vilt längs gator och motorvägar.
Svårt att ta in. Att detta existerar.
Dessa själar som jag nu fått äran att lära känna under tre års tid, dessa själar har tagit mitt hjärta med storm.

Rädslan i ögonen har bytts ut mot glädje och lugn. Visst lever vissa rädslor kvar. Men inget som vi inte kan hantera tillsammans.
Dessa två flickor, så oerhört fina så oerhört olika. Sonya, glad och sprallig som en duracellkanin. Stella, med ett lugn, lugnare är lugnet själv.

Känslan av att få rädda ett liv till en bättre vardag. Det är för mig att göra skillnad.
Det finns många som rynkar på näsan och fnyser åt gatuhundar.
Men alla dessa bär också på en historia likt människan som en gång hamnade i rännstenen.

Har man hamnat i rännstenen, har man då inte rätten att bli hjälpt och räddad till ett bättre liv om individen är redo för det?
Människa som djur. Från vilken del av världen man än kommer från.

Tankar från torpets lilla vrå

Carina

N Ä R H E T

S Å K L A R T alla vill ligga nära! Världens mysigaste stunder. Det märks så innerligt när jag jobbat och har några dagar ledigt, då vill hundarna vara nära mest hela tiden.

Då passar vi på att hänga sådär mycket med roliga skogspromenader, cykelturer, lek på torpet och framförallt soffhäng med så mycket närhet. Hundar, eller djur över lag kan lära oss så mycket fint om livet❤️

Det gäller att lyssna och studera deras vanor å apa efter om man så känner för det❤️

Många gånger känner då jag iallafall att man tar livet på för stort allvar än att ”bara” glida med tiden som är just nu.

Hur många hundar ligger och oroar sig för framtiden?

Hur många hundar ligger och mår dåligt över gårdagen?

Hur många hundar lever i stunden av nu mest hela tiden?

Jag vet inte, men det känns som ett skönt sätt att apa efter den livsmelodin. Utan att för den delen bearbeta livet som kanske gett en blåmärken i själen, för att kunna gå vidare och utvecklas av sina erfarenheter.

Ju mer man kan lära av det som varit, våga vara stark och sårbar på samma gång tror jag iallafall man har en enorm kunskapsbank av det som kallas livet.

Med värme från torpets lilla vrå ❤️

Carina

Listig tjyv på torpet

D E T växer bullar på torpet🌱

Resumé; hundarna och dess matte åkte till mormor och hälsade på. Fick med sig en säck med hönsmat i form av olika brödsorter.

Kvällen kom, matte skulle natta alla torpets små djur, hon glömde i sin hast en säck med bröd på köksgolvet. När hon sedermera kom in, upptäckte hon en sträng med pärlsocker på golvet och kliade sig fundersamt i huvudet. Tittade på säcken med bröd, såg helt orörd ut. Tills ett litet hål uppdagades.

Matte gick runt i den lilla lilla stugan, letade efter spår av den listiga tjyven….hon hade sina aningar.
Men ingenting syntes till, varken tjyv eller spår av bröd.

Matte går ut i trädgården för att ta in sallad och spenat som är på utskolning i landen, då hon hör snabba steg bakom sig och kikar över axeln, där ser hon en viftande röd svans som svävar i luften från ett hörn av trädgården.

Den listiga tjyven med sitt byte‼️ Tjyven försöker fort som attan gräva ner sitt byte I N N A N matte märker något‼️

En helt vanlig dag på torpet med dess invånare ❤️

Carina med vänner ❤️

Skrattets förlösande kraft

Skrattets förlösande kraft ❣️
Hur bortkastad är inte dagen om man inte får skratta. Surmulet vandra genom livet och ständigt hitta ”fel” som egentligen inte är av betydelse.
S K R A T T förlänger livet sägs det.
S K R A T T är som solsken. Genom skrattet finns det liv – det spirar av värme och gemenskap ❤️
S K R A T T E T kan förändra en hel dag för en enda människa.
Genom S K R A T T får vi en glädje som inte kan fås av alla världens pengakistor.
Du kan inte köpa något, ej heller byta till dig något mot glädje. En gåva är att kunna ge bort glädje likaså att ta emot den❤️ vilken gåva blir inte det?

Delad glädje är som ringar på vattenytan, den växer och växer. När vi som bäst behöver den hittar den tillbaka till oss själva ❤️

Happiness 🤩

Brittas nya mysbädd 🤩

Så mycket glädje, så mycket skratt dessa getter gett mig under detta år – hade jag aldrig räknat med❤️

Inte en dag utan att jag får gåvan att dra på mungiporna åt dessa töser.

Lyckliga stunder.

Kram

Carina

Förnöjsamma dagar

T Ä N K för bara ett år sedan var getter fortfarande en dröm för mig. Jag har blivit varnad så många gånger för hur jobbiga getter är. Hur rymningsbenägna de är och helt enkelt omöjliga djur! Jag skulle ångra mig kraxade röster omkring mig.

N U lever jag med Britta & Blenda, de verkligen förgyller varje liten sekund av livets andetag. Inte en dag jag ångrar dessa två flickor. De får mitt hjärta att smälta, de får min själ att skratta tillsammans med de trallande tre vackra S:n Stella, Sonya & Selma utgör de en viktig roll på torpets lilla plätt.

Igår spenderade jag dagen med min fina dotter❤️ långpromenad och lek på skogstjärnen. Nedan en liten film från dagen med de bästa själarna på skogen ❤️

S L U T A !

”S L U T A nu matte och tjata om bordsskick! Det är ett hittipå från er människor att man måste uppföra sig vid matbordet! I vissa länder äter man med fingrarna, det har jag tagit reda på.
Nä, vet du va! Det skulle göra er människor gott att leva lite som en get.

Skita i andra, njuta av livet, äta och vara glad. Hoppa och sprätta lite på kroppen. Skrika på sin matte för att få uppmärksamhet, tills hon inte orkar med skriket längre utan kommer lugnt ut till oss med mat, och såklart får vi lite borstning av pälsen för matte säger att man ska vara fin. Speciellt till jul.

Men det går vi inte på. Men det där med uppmärksamhet det gillar vi och vi behöver inte ens låtsas vara något vi inte är för vi vet att matte älskar oss precis som vi är.

Så mitt råd kära matte, tala om för dina polare att de gott kan låtsas vara en get lite nu å då…men mest nu.” Blenda