Läker tiden alla sår?

I den dystra värld vi lever i drabbas alla av sorg, och sorgen åtföljs ofta av svår ångest. Det är kanske något som är omöjligt att komma över helt och hållet, annat än med tiden. – Abraham Lincoln

Tiden kanske läker alla sår – eller också inte. Det beror på hur vi utnyttjar tiden. Om vi förnekar vår sorg, eller försöker smita ifrån den, eller hoppas att den ska gå över av sig själv, då blir vi olyckliga.

Men om vi tar itu med den, bearbetar den och ger uttryck åt den på ett sunt sätt, då kommer vi att förvandlas av själva sorgen. Vi känner fortfarande av förlusten, men den börjar göra mindre ont.

Man kan uttrycka sin sorg på många sätt.

Att gråta är nog ett av de sundaste. Det är bra att gråta även för män, för då lättar spänningen och pressen, och man känner sig lite lugnare efteråt.

Det är sant att tårar helar.

Att bli arg och ge uttryck åt sin vrede på ett sunt sätt hjälper oss också att läka såren efter en förlust, även om det låter konstigt.

Men med tiden, och om vi vågar ge uttryck åt våra känslor, kommer såren faktiskt att läkas.

Hur kan jag på ett sunt sätt ge uttryck åt min vrede över en förlust?

Text hämtad ur Din är dagen.

Kram om dig

Carina

Författare: Carina Wallberg

Välkommen till min sida 🖤 Jag delar min vandring genom livet, mina tankar med dig, allt mellan himmel och jord. Sött & salt, surt & beskt. Livets skiftningar i dur och moll. Jag lever ett enkelt liv i ett litet torp på skogen i Dalarna. På torpet finns hundar, katter, getter och ett gäng höns. Jag gillar närheten till naturen, det äkta och omtänksamma i människan. Om jag vill ha en förändring i livet så behöver jag själv vara den förändringen. Ljus & värme Carina

5 reaktioner till “Läker tiden alla sår?”

  1. Läker tiden alla sår?
    Vi miste vår son i en bilolycka 2004.
    Världen runtomkring försvann, det ofattbara hade hänt, det ogreppbara, det som absolut inte fick hända, varje förälders värsta mardröm.
    Vi försvann ner i det svarta, ångest, hur skulle vi kunna leva vidare, var det ens värt att leva? Sorgen och ångesten var vår ständige följeslagare. Skulle vi verkligen fortsätta kämpa , det verkade så enkelt att fly från allt.
    Men så bestämde vi oss för att leva vidare . Vi hade ju varandra o fler barn o barnbarn.
    Det har varit ett steg framåt o två tillbaka. Mycket ångest o tårar o ilska.
    Men också små glädjeämnen.
    Idag ,16 år senare , lever vi ett bra liv
    Sorgen finns där, men det finns en sårskorpa över den. Saknaden lever vi med varje dag, men det är också ett bevis för kärlek.
    Så tacksam för livet.
    Kram

    Gilla

    1. Hej Hervor❤️tack så mycket för att du delar med dig! Jag kan inte låta bli att fälla en tår. Det gör ont att läsa, men inser också vilken styrka och livskraft det ligger bakom varje ord. Jag kan inte för mitt liv föreställa mig smärtan av att förlora sitt barn. Varm kram om dig och Tack så mycket❤️

      Gilla

      1. Ville egentligen bara förmedla känslan av hopp, att det trots allt det djupaste svarta går att komma tillbaka och få ett bra liv även om det är ett annat liv än jag hade tänkt.
        Varm kram❤

        Gillad av 1 person

      2. Ville egentligen bara förmedla känslan av hopp, att det trots allt det djupaste svarta går att komma tillbaka och få ett bra liv även om det är ett annat liv än det var tänkt.
        Tack själv för allt Du delar med dig av.
        Varm kram❤

        Gilla

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång