Listig tjyv på torpet

D E T växer bullar på torpet🌱

Resumé; hundarna och dess matte åkte till mormor och hälsade på. Fick med sig en säck med hönsmat i form av olika brödsorter.

Kvällen kom, matte skulle natta alla torpets små djur, hon glömde i sin hast en säck med bröd på köksgolvet. När hon sedermera kom in, upptäckte hon en sträng med pärlsocker på golvet och kliade sig fundersamt i huvudet. Tittade på säcken med bröd, såg helt orörd ut. Tills ett litet hål uppdagades.

Matte gick runt i den lilla lilla stugan, letade efter spår av den listiga tjyven….hon hade sina aningar.
Men ingenting syntes till, varken tjyv eller spår av bröd.

Matte går ut i trädgården för att ta in sallad och spenat som är på utskolning i landen, då hon hör snabba steg bakom sig och kikar över axeln, där ser hon en viftande röd svans som svävar i luften från ett hörn av trädgården.

Den listiga tjyven med sitt byte‼️ Tjyven försöker fort som attan gräva ner sitt byte I N N A N matte märker något‼️

En helt vanlig dag på torpet med dess invånare ❤️

Carina med vänner ❤️

Författare: Carina Wallberg

Jag som skriver heter Carina och bloggar om livet; stress, utmattning, medberoende och allt som berör mitt inre och skapar ett intresse. Jag rasade julen 2016 i svår utmattning och där började min resa inåt på riktigt. Jag började vända upp och ner, ut och in på hela mitt väsen för att förstå varför jag hade rasat i utmattningen. Jag var helt övertygad om att mitt förtagande inom barnomsorgen inte var orsaken till raset, som många påstod. Jag började titta djupare inom mig ~ kunde svaren ligga i barndomen? Där psykisk och fysisk misshandel förekom och en missbrukande förälder, en uppväxt i dysfunktion. Hur viktigt är det att bearbeta det man gått igenom, eller kan man bara lägga locket på och springa vidare i livet? Frågar du mig så är jag helt övertygad om att all trauma behöver förlösas med någon typ av bearbetning. Vad som passar det måste varje individ känna sig för på egen hand. I mitt fall har jag tagit hjälp av KBT, MediYoga, självhjälpsgrupper, sorgbearbetning och goda vänner. Jag reser fortfarande i mitt inre och jag tror man reser så länge man lever. Jag delar min resa, mina tankar med dig, blandat med både sorg och glädje. Jag delar också med mig av livet tillsammans med mina tre fantastiska fyrbenta vänner, två av dem har jag adopterat från Rumänien där de levt ett hårt liv på kalla gator ~ trogna vänner för livet. Jag lever och bor i ett litet torp på skogen i Dalarna. Ensamstående mamma till en underbar dotter, på torpet finns förutom hundarna, tre katter, en kanin, två getter och ett gäng höns. Jag gillar närheten till naturen, det äkta och omtänksamma i människan. Om jag vill ha en förändring i livet så behöver jag själv vara den förändringen. Ljus & värme Carina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: